Du bjuder ut till skratt till var och en som önskas få
Att det redan har gått nästan 1,5 år sedan jag bloggade senast är ju katastof. På sätt och viss känns livet precis som det var i mars 2015 när jag skrev senast, men samtidigt har det hänt så sjukt mycket i livet sen dess. Varför det känns precis som då är för att jag återigen sitter med en matematikkurs på universitetet som jag inte fattar något av. Momentet programmering var det jag kunde sitta kvällar och gråta över senast och det känns precis likadant nu med. Men jag ska bita ihop och försöka få klar den här kursen, så jag kan söka in till min SISTA matematikkurs för alltid!
Det som skiljer sig är mycket. För det första bor jag för tillfället inte längre i Örebro, utan i ett litet samhälle kallat Bjursås i Falun. Det är nämligen så att jag träffade en söt och mysig pöjk på sensommaren 2014, men jag vågade mig inte på något mer för än för snart precis ett år sedan. Sen dess har det varit vi två. Till och med så mycket att jag vågade ta mitt pick och pack i april för att flytta 25 mil ifrån Örebro och lämna alla mina vänner och skolan kvar där. Jag fixade jobb i Falun och nu sitter jag här. Men om bara några dagar flyttar jag hem till örebro igen. Det ska bli så sjukt underbart, men samtidigt väldigt tråkigt. Att flytta ifrån ett hus och någon man är van att ha nära sen ett halvår tillbaka och tillbaka till en ensam lägenhet kommer kännas. Men jag har fått min första anställning som matematiklärare på en högstadieskola utanför örebro, och det ska bli så himla kul!
Oavsett hur jobbigt det än kommer vara att flytta, så kommer jag aldrig ångra att jag gjorde det. Att få testa på sambolivet har lärt mig en hel del och jag kommer bara längta ännu mera tills den dagen jag är färdigutbildad och vi kan få leva ut sambolivet på riktigt!
Jag ska försöka att bli lite bättre på att uppdatera, framför allt för min egna skull. Det kan vara bra att ha något ställe att skriva av sig om sina tankar ibland. puss på er.